Riskhantering

Hexagons riskhantering syftar till att identifiera, kontrollera och minska risker i anslutning till verksamheten. Merparten av dessa aktiviteter görs i varje dotterföretag men vissa juridiska, strategiska och finansiella risker hanteras på koncernnivå.

Hantering av marknadsrisker

Marknadsrisk avser risker relaterade till konjunkturutveckling, konkurrens, förvärv och integration. Marknadsrisker hanteras i första hand av respektive dotterföretag.

Förvärv och integration

Risk: En viktig del i Hexagons strategi är att arbeta aktivt med förvärv av företag och verksamheter. Strategiska förvärv kommer att fortsätta vara en del av tillväxtstrategin också i framtiden. Det kan dock inte garanteras att Hexagon kommer hitta lämpliga förvärvsobjekt, inte heller kan det garanteras att nödvändig finansiering för framtida förvärvskandidater kan erhållas på för Hexagon acceptabla villkor. Detta kan leda till minskad tillväxttakt för Hexagon.

Genomförandet av förvärv innebär också risk. Det förvärvade företagets relationer med kunder, leverantörer och nyckelpersoner kan komma att påverkas negativt. Det finns också en risk att integrationsprocesser kan bli mer kostsamma eller mer tidskrävande än beräknat samt att förväntade synergier helt eller delvis uteblir.

Riskhantering: Hexagon studerar ett stort antal företag för att hitta förvärv som kan stärka koncernens produktportfölj eller förbättra distributionsnätverket. Kandidaterna värderas kontinuerligt utifrån finansiella, tekniska och kommersiella aspekter. Varje förvärvskandidats eventuella plats i koncernen avgörs med utgångspunkt från simulering av synergieffekter och strategier för genomförandet. En genomgång av hela företaget (due diligence) görs i vederbörlig ordning innan beslut fattas för att kunna värdera eventuella risker.

Under perioden 2000 till 2016 gjorde Hexagon mer än 120 förvärv, däribland de strategiska nyckelförvärven Brown & Sharpe (2001), Leica Geosystems (2005), NovAtel (2007) och Intergraph (2010). Baserat på stor erfarenhet av förvärv och integration av dessa, i kombination med klara strategier och mål, har Hexagon goda förutsättningar att framgångsrikt kunna fortsätta med att införliva nya företag i koncernen.

Konjunkturpåverkan

Risk: Hexagon bedriver en världsomspännande verksamhet som är beroende av både den allmänna ekonomiska utvecklingen och av förutsättningar som är unika för ett visst land eller en viss region. Såsom i praktiskt taget alla verksamheter påverkar det allmänna marknadsläget Hexagons befintliga och potentiella kunders möjlighet och benägenhet att investera i mät- och visualiseringsteknologi. En svag konjunkturutveckling i hela eller delar av världen kan därför leda till en marknadstillväxt som understiger förväntningarna.

Riskhantering: Hexagons verksamhet har en betydande geografisk spridning och en bred kundbas i ett stort antal branscher. Tänkbara negativa effekter av en nedgång i de utvecklade länderna kan delvis uppvägas av försäljningsökningar inom tillväxtområden och vice versa.

Konkurrens och prispress

Risk: Delar av Hexagons verksamhet bedrivs i sektorer som påverkas av pressade priser och snabb teknologiutveckling. Förmågan att konkurrera på marknaden genom att introducera nya produkter med ökad funktionalitet och samtidigt sänka kostnaderna för nya och befintliga produkter är mycket viktig. FoU är kostsamt och utveckling av nya produkter innebär alltid en risk för misslyckade produktlanseringar eller misslyckad kommersialisering, vilket kan få stora konsekvenser.

Riskhantering: Hexagon investerar cirka 10–12 procent av nettoomsättningen i FoU. Sammanlagt är fler än 3 400 ingenjörer verksamma med detta arbete. Målet för Hexagons FoU är att överföra kundbehov till produkter och tjänster och att tidigt upptäcka marknads- och produktmässiga möjligheter.

Hantering av operativa risker

Operativa risker är relaterade till mottagandet av nya produkter och tjänster, leverantörer och humankapital. Eftersom majoriteten av de operativa riskerna hänför sig till Hexagons kund- och leverantörsrelationer analyseras dessa löpande. De operativa riskerna hanteras i huvudsak av respektive dotterföretag i Hexagon.

Kunder

Risk: Hexagons verksamhet bedrivs på ett stort antal geografiska marknader och omfattar många olika kundkategorier. Surveying är den enskilt största kundkategorin och stod för 22 procent av nettoomsättningen 2016. För Hexagon kan denna kundkategori innebära vissa risker. En nedgång eller svag utveckling inom surveying kan få negativa konsekvenser för Hexagons verksamhet. Surveying följs av kundkategorierna kraft och energi med 18 procent, elektronik och tillverkning med 12 procent samt infrastruktur- och byggnadsindustrin med 12 procent.

Riskhantering: Hexagon har en god riskspridning med avseende på geografisk närvaro och kundgrupper. Därför är koncernens beroende av en enskild kund inte avgörande för utvecklingen. Den största kunden svarar för cirka 2 procent av koncernens nettoomsättning. Kundkrediter är den största motpartsrisken i Hexagon. Bolaget anser att det inte föreligger någon väsentlig koncentration av sådana risker i verksamheten.

Leverantörer

Risk: Hexagons produkter består av komponenter från flera olika leverantörer. För att kunna tillverka, sälja och leverera produkter är Hexagon beroende av leveranser från tredje part i enlighet med överenskomna krav med avseende på exempelvis mängd, kvalitet och leveranstider. Felaktiga eller uteblivna leveranser från en leverantör kan i sin tur orsaka försenade eller uteblivna leveranser från Hexagons sida, vilket kan resultera i minskad försäljning.

Riskhantering: Hexagon har en fördelaktig riskspridning med avseende på leverantörer och beroendet av en enskild leverantör är inte avgörande för koncernens utveckling. Den största leverantören svarade 2016 för omkring 1 procent av Hexagons nettoomsättning. Bolaget arbetar aktivt med att koordinera komponentförsörjningen och identifiera alternativa leverantörer för strategiska komponenter.

Humankapital

Risk: Om nyckelpersoner avgår eller om Hexagon misslyckas med att attrahera kvalificerad personal kan det ha en negativ inverkan på koncernens verksamhet.

Riskhantering: Eftersom fortsatta framgångar är beroende av förmågan att rekrytera, behålla och utveckla duktiga medarbetare är Hexagons anseende som attraktiv arbetsgivare en viktig framgångsfaktor. Koncernledningen och ledningarna i affärsområdena hanterar dessa risker gemensamt.

Produktions- och distributionsenheter

Risk: Hexagons produktions- och distributionsenheter är utsatta för risker (brand, explosion, naturkatastrofer, maskinskador, etc.) som kan leda till egendomsskador och avbrott i verksamheten.

Riskhantering: Riskbedömningar utförs (av Hexagons externa partner) för att identifiera och minska riskerna samt stödja den lokala ledningen i sitt skadeförebyggande arbete. Bedömningar sker i enlighet med en långsiktig plan tillsammans med respektive dotterföretag.

Cyberrisker

Risk: Hexagon är beroende av IT-system i sin verksamhet. Störningar eller fel i kritiska system kan ha en negativ inverkan på Hexagons verksamhet, inklusive inverkan på drift, Hexagons materiella och immateriella tillgångar samt, i vissa fall, externa parters immateriella tillgångar och verksamhet.

Riskhantering: Cyberrisker ökar i samhället i allmänhet och Hexagon arbetar kontinuerligt med att hålla IT-systemen väl skyddade. Hexagon investerar även i förbättrade återställningsplaner och datalagringsfunktioner, expertis på IT-säkerhet samt adekvat försäkringsskydd. Hexagon begränsar därutöver IT-relaterade risker i kontrakt med externa parter.

Hantering av finansiella risker

Finansiella risker hanteras på koncernnivå. Koncernens riskpolicy, som uppdateras och godkänns varje år av styrelsen, anger regler och begränsningar för hanteringen av finansiella risker i hela koncernen. Hexagons internbank ansvarar för samordning av den finansiella riskhanteringen. Internbanken ansvarar också för koncernens externa upplåning och interna finansiering..

Valutor

Risk: Hexagons verksamhet bedrivs i huvudsak internationellt. Under 2016 genererades motsvarande 465,9 MEUR (570,5) av det operativa resultatet, exklusive poster av engångskaraktär, i andra valutor än EUR. De valutor som har störst inverkan på Hexagons resultat och nettotillgångar är USD, CHF och CNY. Valutarisk är risken att fluktuationer i valutakurser har en ofördelaktig inverkan på resultaträkning och balansräkning och kassaflöde.

Försäljning samt inköp av varor och tjänster i andra valutor än dotterföretags funktionella valuta leder till transaktionsexponering.

När resultat- och balansräkningens poster omräknas till EUR uppstår en omräkningsexponering. Omräkningsexponeringen i balansräkningen kan ha en avsevärd negativ påverkan på koncernens totalresultat. Dessutom påverkas jämförbarheten av Hexagons resultat över tid av förändringar i valutakurser. Effekten av omräkningsexponeringen i resultaträkningen beskrivs nedan för de valutor som hade den största betydelsen för Hexagons resultat och nettotillgångar under 2016, inklusive effekten på rörelseresultatet.

  Rörelse 1 Netto av intäkt och kostnad Resultateffekt
CHF Förstärkning - 2% Negativ Positiv
USD Förstärkning 0% Positiv Positiv
CNY Förstärkning - 5% Positiv Negativ
EBIT1, MEUR     -17,0
1 Jämfört med EUR och 2015

Riskhantering: Hexagons rapporteringsvaluta är EUR, vilket har en stabiliserande effekt på vissa nyckeltal, som är av betydelse för koncernens kostnad för kapital.

Transaktionsexponeringen är så långt som möjligt koncentrerad till de länder där tillverkningen sker. Detta uppnås genom att tillverkningsenheterna fakturerar försäljningsorganisationen i deras respektive redovisningsvalutor. Enligt koncernens finanspolicy ska transaktionsexponeringar inte säkras. Motivet är att tiden mellan order och betalning är kort för den helt övervägande delen av transaktionerna. Dessutom inskränker sig effekten av en säkring endast till att effekten av valutakursförändringen skjuts upp.

Omräkningsexponeringen kan säkras genom att ta upp lån i samma valuta som motsvarande nettotillgångar. Men för att ha volatiliteten i nettoskulden på en acceptabel nivå är för närvarande huvuddelen av upplåningen i EUR.

Ränta

Risk: Ränterisk är risken för att förändringar i marknadsräntenivån påverkar koncernens räntenetto och/eller kassaflöde negativt. Ränteriskexponering uppstår huvudsakligen från utestående externa lån. Genomslaget i räntenettot beror bland annat på den genomsnittliga räntebindningstiden på upplåningen.

Riskhantering: I enlighet med koncernens finanspolicy ska den genomsnittliga räntebindningstiden för den externa upplåningen vara mellan 6 månader och 3 år. Under året användes räntederivat för att hantera risken.

Kredit

Risk: Kreditrisk, det vill säga risken att kunder ej fullföljer sina kreditåtaganden, utgör större delen av Hexagons motpartsrisk.

Finansiell kreditrisk är risken att en motpart med vilken Hexagon investerat likvida medel, ingått terminskontrakt eller avtal om andra derivatinstrument går i konkurs.

Riskhantering: Genom en kombination av geografisk och branschmässig spridning av kunder reduceras risken för väsentliga kundförluster.

För att minska Hexagons finansiella kreditrisk placeras överskottslikviditet endast med ett begränsat antal av bolaget godkända banker och derivataffärer görs enbart med motparter där ett ISDA (International Swaps and Derivatives Association) ramavtal avseende kvittning har ingåtts. Eftersom Hexagon är nettolåntagare används överskottslikviditeten i första hand för att amortera extern skuld. Därför hålls den genomsnittliga placeringen av överskottslikviditet i banker på lägsta möjliga nivå.

Likviditet

Risk: Likviditetsrisk är risken att inte kunna infria bolagets betalningsförpliktelser i sin helhet när dessa förfaller eller att endast kunna göra det på påtagligt ofördelaktiga villkor på grund av brist på likvida medel.

Riskhantering: Hexagons policy är att den samlade likviditetsreserven ska uppgå till minst 10 procent av den prognostiserade årliga nettoomsättningen. Vid utgången av 2016 uppgick likvida medel och outnyttjade kreditutrymmen till sammanlagt 1 595,3 MEUR (1 242,5).

Refinansiering

Risk: Refinansieringsrisk består i att Hexagon inte har tillräcklig finansiering tillgänglig för att refinansiera lån som förfaller, beroende på att befintliga långivare inte vill förlänga lånen eller att Hexagon stöter på svårigheter att skaffa nya långivare vid en given tidpunkt. Bolagets förmåga att klara den framtida kapitalförsörjningen är till stor del beroende av hur väl Hexagon lyckas i sin försäljning av produkter och tjänster. Det finns inga garantier för att Hexagon ska kunna anskaffa kapital i tillräcklig omfattning. I detta avseende spelar även den allmänna utvecklingen på kapital- och kreditmarknaden en betydande roll. Dessutom behöver Hexagon tillräcklig finansiering för att kunna refinansiera lån som förfaller. För att säkerställa att dessa behov kan tillgodoses krävs en stark finansiell ställning i kombination med ett aktivt arbete för att få tillgång till sådana krediter. Det finns inga garantier för att Hexagon ska få tillgång till tillräckliga krediter för refinansiering av lån.

Riskhantering: För att säkerställa lämplig finansiering och minska refinansieringsrisken får högst 20 procent av Hexagons bruttolåneskuld, inklusive checkräkningskrediter, förfalla inom de närmaste 12 månaderna såvida inte ersättningskrediter är avtalade.

Hexagons huvudsakliga finansiering är:

  • En syndikerad låneram (RCF) som etablerades under 2014. Faciliteten uppgår till 2 000 MEUR och har en löptid på 5+1+1 år
  • Ett svenskt MTN-program (Medium Term Note) etablerat under 2014. Programmet uppgår till 10 000 MSEK och ger Hexagon möjlighet att emittera obligationer med löptider på upp till fem år
  • Ett svenskt företagscertifikatprogram etablerat 2012. Programmet gör det möjligt för Hexagon att emittera företagscertifikat upp till ett sammanlagt belopp om 15 000 MSEK med löptid upp till 12 månader

Under andra kvartalet 2016 emitterade Hexagon en private placement obligation till SEK (Svensk Exportkredit) på 1 500 MSEK med en löptid på 6 år.

Försäkringsbara risker

Risk: Hexagons verksamheter, tillgångar och anställda är i viss utsträckning exponerade för olika risker såsom skadegörelse, förluster och skador som om de inträffar kan hota Hexagons fortsatta affärsverksamhet, intäkter, finansiella tillgångar och anställda.

Riskhantering: För att säkerställa ett väl avvägt försäkringsskydd och uppnå finansiella skalfördelar upphandlas sak- och ansvarsförsäkringar, reseförsäkringar och transportförsäkringar centralt i koncernen kombinerat med lokalt försäkringsskydd där så behövs. Försäkringsprogrammet ses över regelbundet så att egen risk och försäkrad risk balanseras optimalt.

Hantering av legala risker

De legala riskerna hanteras i första hand i varje dotterföretag. Koncernens centrala juridiska stabsfunktion stöttar dotterföretagen och hanterar vissa legala risker på koncernnivå.

Lagstiftning och reglering

Risk: Hexagons huvudmarknader är föremål för omfattande reglering. Hexagons verksamhet kan komma att påverkas av förändringar i regelverk, tullavgifter och andra handelshinder, pris- och valutakontroller samt offentligrättsliga förordningar och restriktioner i de länder där Hexagon är verksamt.

Riskhantering: Hexagon följer noga lagstiftning, regelverk och förordningar som tillämpas på varje enskild marknad och arbetar för att snabbt anpassa verksamheten till identifierade framtida förändringar. För att hantera landspecifika risker följer Hexagon lokala bestämmelser och övervakar den politiska utvecklingen i länder där koncernen är verksam. Hexagon har etablerat ett globalt program för regelefterlevnad för att säkerställa att samtliga dotterföretag vid varje tidpunkt följer tillämpliga lagar och föreskrifter.

Immateriella rättigheter

Risk: Hexagon är utsatt för risker för patentintrång och plagiat. Det finns ingen garanti för att Hexagon kommer att kunna skydda erhållna patent, varumärken och andra immateriella rättigheter eller att inlämnade ansökningar om registrering kommer att beviljas. Vidare finns det en risk att nya teknologier och produkter utvecklas som kringgår eller ersätter Hexagons immateriella tillgångar. Tvister rörande intrång kan, liksom tvister i allmänhet, vara kostsamma och tidskrävande och kan därför inverka negativt på Hexagons verksamhet.

Riskhantering: Koncernen strävar efter att skydda sina tekniska innovationer för att säkerställa avkastningen på de investeringar som görs inom FoU. Detta sker genom patent och Hexagon söker genom rättsliga förfaranden skydda sig mot intrång när så anses motiverat.

Miljö

Risk: Vissa bolag inom Hexagon bedriver verksamhet som påverkar miljön. Eventuella skärpta miljökrav kan leda till ökade kostnader eller krav på ytterligare investeringar för de bolag inom koncernen som är föremål för sådan reglering.

Riskhantering: Hexagon följer tillämpliga lagar och förpliktelser och har erhållit relevanta tillstånd där det behövs. Hexagon studerar kontinuerligt förväntade och genomförda förändringar i lagstiftning i de länder där koncernen är verksam.

Skatt

Risk: Genom sina dotterföretag är Hexagon verksamt inom ett antal jurisdiktioner och alla gränsöverskridande affärer är normalt förknippade med skatterisker eftersom det saknas globala regler för internprissättning. Lokala skattemyndigheter har att följa sina lokala regler för sådan prissättning och olika myndigheter bedömer internprissättning på olika sätt.

Hexagons tolkning av skattelagstiftning, skatteöverenskommelser, OECDs riktlinjer och överenskommelser mellan skattemyndigheter i olika länder kan bli ifrågasatta av lokala skattemyndigheter i vissa länder. Regler och direktiv kan också komma att ändras i framtiden vilket kan påverka koncernens skattesituation. Dessutom kan förändringar i verksamheter eller delar därav få betydelse för överenskommelser som träffats med skattemyndigheter i vissa jurisdiktioner.

Den genomsnittliga skattesatsen kan komma att öka om stora förvärv görs i högskattejurisdiktioner eller om bolagsskattesatserna förändras i länder där Hexagon har betydande verksamhet.

Riskhantering: Transaktioner mellan bolag i koncernen görs i enlighet med Hexagons tolkning av rådande skattelagstiftning, skatteavtal, OECDs riktlinjer och avtal ingångna med utländska skattemyndigheter och sker normalt på armlängds avstånd.